Med facit i hand blev det ett ruggigt bra år!

Jag älskar dagar som idag! Mycket givande diskussioner och många förbättringar på gång som kommer göra det roligare att gå till jobbet! Att få en arbetsgrupp att verkligen häva ur sig allt de grunnar på tycks svårare än man tror men idag lossnade väldigt mycket!

Att snön ligger kvar med sin bländade skönhet gör ju inte dagen sämre, ej heller det faktum att jag äntligen fick tid/möjlighet att vara på postkontoret innan 18:00 för att hämta ut mitt körkort!

Det är så mycket som går så bra nu och ändå går man ändå och tänker på det som kan bli bättre, det som kommer bli bättre!

Igår pratade jag med Mammi i telefon och vi konstaterade att det var ett år sen en viss sak hände.
"Oj ett år!" sade jag då, "Att så mycket tid har gått och ändå är man här på samma ställe ett år senare"

Men så insåg jag vad fel jag hade. Jag är inte alls på samma ställe, jag har kommit längre än jag vågade tro.
Jag läser en högskoleutbildning till Produktionsledare samtidigt som jag jobbar, ett erbjudande jag fick av jobbet att göra.
Utbildningen är väldigt givande på fler plan än jag kunde ana och samtidigt väldigt kul även om det ibland blir mycket att sätta sig in i!
Jag har ökat min inkomst mer än jag vågade hoppas på och därmed stabiliserat min ekonomi.
Körkortet är äntligen mitt, något som är en oerhörd befrielse och lättnad!
Jag har dessutom insett vad/vilka som bringar mig negativ energi, som trycker ner mer än lyfter upp och jag har lyckats ta mig ifrån det. Det har inte varit lätt, det har inte alltid varit självklart men det är oerhört skönt att slippa det som trycker ner en, och framförallt att i efterhand se att det verkligen var bäst så även för andra.
Jag har dessutom varit med om otroligt roliga resor och händelser det senaste året som gett mig minnen för livet.
Min sjukdom har börjat ge med sig och nu kan jag börja våga mig på mer träning än bara yogan. Äntligen!

Det är så mycket mer bra saker som har hänt och som händer som får mig att må bra just nu.
Ett år senare är jag inte alls på samma ställe. Jag har utvecklats, jag har blivit starkare och jag har slagit mig ifrån dem som inte låtit mig tro på mig själv.

Det är verkligen otroligt vad man kan nå långt om man slutar ta obefogad skit, vågar ta stegen framåt och fortsätter kämpa även i hårda vindar.
Att med självdistans ta itu med sina egna brister för att må bättre.
Detta är vad som gör mig positiv, vad som får mig att fortsätta sträva framåt. Det är så mycket som går fruktansvärt bra samtidigt som det alltid finns saker som kan bli bättre!

Hemligheten är att inte nöja sig med mindre än det man innerst inne vill, för när man väl blir nöjer sig, vad finns det då att längta och sträva efter eller se fram emot?

Men mest av allt så är jag ändå glad åt mina vänner som gör allt så mycket enklare!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0