Fröken Boris

Definiera ordet ironi.

Jag anmälde TVinnehav för två månader sedan eftersom det någon gång måste bli dags att göra rätt för sig vare sig man kollar mycket på burken eller inte.
Jag fick omgående en räkning på dryga 500 kronor som jag suckande betalade in, dock med ett nyp av gott samvete inombords.
Idag betalade jag återigen in en räkning jag fått för kommande månader dock med ett rejält nyp bitterhet inombords.
Är det inte typiskt att TVn ska gå i kras just som jag anmält TVinnehav?
Är det inte ännu mer ironiskt att TVlicensen är så dyr att jag aldrig kommer ha råd att skaffa en TV?

Imorgon borde jag ringa och avregistrera mitt TVinnehav. Undrar om det går?
Tänker ändå inte skaffa TV på ett tag. Det är ju sommar! Vem har tid att kolla på TV då?!

Hur man kan vara så trött och ändå inte kunna sova är för mig ett mysterium.

Jag har haft en nästintill sömnlös helg trots relaxweekend på spa.
Steg upp tidigt i fredags för att spendera en heldag i Bankeryd/Jönköping med Fröken Fian Dao och det var det verkligen värt!
Mindre värt var att min telefon ringde eller pep av sms hela natten mellan fredagen och lördagen och eftersom jag skulle upp tidigt och hade mobilen som väckarklocka vågade jag inte stänga av den. ( Jo jag har hört att väckarklockan ska fungera ändå men var för osäker för att testa. )

Natten på spa sov jag också dåligt eftersom jag är ovan vid någon som snarkar och dessutom steg upp tidigt för att hinna med ett yogapass innan frukost så inte heller där blev det mycket sömn.
Natten mellan söndag och måndag blev såklart även den för kort något som resulterade i att jag var tvungen till att häva alldeles för mycket kaffe på måndagseftermiddagen för att kunna vara alert på ett långt möte.
Något som resulterade i koffeinkick fram till midnatt, såklart.

Ja, jag var trött när jag steg upp idag och ja, jag är trött nu.
Så ikväll tänker jag försöka somna tidigt, räknar dock med att misslyckas eftersom jag känner mig fylld av damp och endorfiner idag med.
Skönt att det bara är en halvdag kvar på jobbet denna veckan!

Jag kan inte höra någon säga 29e maj utan att tänka på denna sketchen. Den innehåller dessutom en av världens bästa låtar!

 

Önskar eder alla en fin 29e maj!

Hur i hela friden kan man vara slutkörd efter en relaxhelg?

Lördagen startades tidigt med en färd mot Varbergs Asia Spa med mammi för att fira lite mors dag och skämma bort oss själva.
Nog blev man bortskämd alltid! Lyxbehandling, relaxbad, vilorum, yoga, godaste trerättersmiddagen i mannaminne, gott vin och självklart många skratt tillsammans med mammi.
Jag är bortskämd hela livet med att ha en sådan bra mamma!

Jag vill inte alls tillbaka till vardagen. Det är skönt att man bara har två och en halv vardagar veckan som kommer!
Det kommer firas!

Ibland känns det som att det är för bra för att vara sant.

Ni vet, när man drabbas av den där känslan, det där pirret i magen, rycket i smilgroparna och harmonin i sinnet.
Den där känslan av att allt är så rätt, fullkomligt och skönt, likt en vårbris.

Känslan av att gå upp för trapporna, sätta nyckeln i dörren och stiga in i sitt hem och tänka:
"Är det verkligen sant? Kan det verkligen vara så bra? Är det verkligen redan helg?!"

Det är när man inser att det verkligen redan är helg som lyckan blir total.
Tre dagars frihet!
Ibland är det så bra att man nästan inte vågar tro att det är sant.

Dem ringde från helvetet och ville ha sitt vardagsrum tillbaka.

I helgen satte jag upp en hylla på väggen. Den har väntat ända sedan jag flyttade in på att få komma upp och i helgen tog jag, med hjälp av Andreas, äntligen tag i det och satte upp den.
Dock blev det inte så bra, hyllan satt löst och kändes väldigt riskabel så igår när Sophia, Magnus och Leo var förbi så hjälpte Magnus mig att få den att sitta som berget. (När jag blir stor ska jag med ha en händig karl)

Likförbannat kommer man idag hem, glad och trött, till ett mindre krig.
Glassplitter, träflisor, plastdelar och diverse prydnadsgrejer låg över hela vardagsrummet.
Min TV som hade 30 år på nacken mötte idag sitt bistra öde och tyvärr gjorde en del andra prylar också det.
Det som svider mest är att min favoritlampa fick en smäll som heter duga men jag hoppas att det ska gå att fixa den.
Den kostade 50:- på RIA men var värd mycket mer än så för mig.
TVn var en gång gratis och var även den fylld av affektionsvärde.

Nu när jag städat undan allt så är jag bara glad att det är materiella ting som gått sönder och att mina katter (som förmodligen inte är särskilt oskyldiga till vardagsrumsmassakern) inte har skadats av det.
Det enda jag verkligen sörjer är min lampa.

Så nu ska här köpas nya vardagsrumsmöbler och kanske en ny TV. Eller så struntar jag i det där med TV. Jag kollar ju ändå aldrig på den.
Dessutom vill jag inte lägga pengar på en TV när jag kan lägga dem på resor.
Upplevelserna är ju trots allt mer värda när man är med om dem i verkliga livet än när man ser dem genom en TV.

Men till att börja med ska jag försöka laga min antika kamera som jag har efter mormor.
Det finns inget pris på affektionsvärden.

Behovet av att göra helgen en dag längre är påtagligt denna helgen.
Jag har inte hunnit hälften av allt jag ville göra, eller hunnit träffa hälften av alla jag ville träffa men det har iallafall varit en riktigt bra helg hittills.
Inte ens jordens undergång skulle kunna sabba mitt humör denna helgen men den omtalade undergången höll sig ju ändå borta igår.

Istället för jordens undergång upplevde jag en solskenskväll i äkta sommaranda och idag tänker jag tillbringa större delen av söndagen med utomhusmys.
Man måste ju njuta av jorden så länge den finns kvar.

I dagens högtekniska samhälle där majoriteten styrs av internet, dator och övriga tekniska prylar blir det väldigt lätt att man känner sig handikappad så fort ens dator inte längre finns att tillgå.
Min strömsladd gav upp, lämnade in, kastade in handduken och lade skorna på hyllan.
Detta har resulterat i att jag inte haft tillgång till dator och därmed varit evigt tacksam över att jag har en iphone. Dock väger den inte helt upp, det är så mycket jag bara kan göra genom min dator.

Som jag sade till min käre mor när jag beklagade mig över den tekniska saknaden:
"Det är en sak när jag själv väljer att inte starta upp datorn på flera dar, eller stänga av telefonen så jag kan stressa av ordentligt men när det sker mot min vilja, när jag inte själv väljer bort det, så är det faktiskt lite jobbigt."

Nåväl, ibland är det bra att sakna, det får en att inse vikten av det man har.
Nu har jag mycket att ta igen!

Ännu en helg har kommit till ända, ångesten inför måndagsmorgonen gör sig alltmer påtaglig och längtan efter nästa helg slänger sig ner som en flygel över mig.
Hur kommer det sig att en helg som, i mitt fall, bara är en dag kortare än arbetsveckan, går dubbelt så fort?

Jag ska inte klaga jag har hunnit med jättemycket men har idag kännt mig mer som en zombie än som en fungerande normal människa så jag kan inte påstå att jag njutit särskilt mycket av min söndag... Men jag njöt desto mer av dagarna före då jag oavbrutet hade roligt!

Återigen har jag kommit hem från mitt älskade Köpenhamn!
Jag var inne på en smått tråkig vecka, alldeles för mycket att göra och hålla reda på, med alldeles för lite ork och lust till alla måsten. Men i torsdags blev det ett spontanryck så efter jobbet åkte jag ner till Köpenhamn med ett par vänner och hela veckan blev genast mycket bättre!
Jag älskar spontanitet och att bara släppa allt & dra iväg!

Det var inte länge sedan jag var där och jag räknar heller inte med att det kommer dröja innan jag tar mig ett par dagar där igen.
Staden Köpenhamn har blivit mitt nya favoritställe.
Jag kan inte sätta fingret på vad det är rent specifikt. Förmodligen är det mixen av allt det positiva som gör det så bra.
Det är en annan luft, annan atmosfär, annan stämning som tilltalar mig och kanske har det med mitt danska påbrå att göra men jag känner mig verkligen hemma i Köpenhamn!

En annan sak som är väldigt skönt är att när jag passerar danska gränsen så stänger jag av min telefon eftersom jag inte vill riskera massa utlandskostnader, något som gör att jag släpper all stress.
De som känner mig bäst vet att jag är beroende av min mobil och att jag känner mig handikappad (och nästan får panik) utan den, men nu börjar jag jobba med att kunna vara ifrån den, inte alltid vara nårbar och slappna av.
Det bidrar nog till att jag njuter så mycket av solskenet i Köpenhamn.

Så efter ett par dagar med lite öl, Tivoli och långa stadspromenader blir det nu soffmys, med tända ljus och varm choklad under en stor filt.

Igår traskade jag till jobbet med ambitionen att vara någorlunda lugn på afterwork-tillställningen som de anordnat.
Men det är någonting med företagsfester, någonting med ITABs fester, som gör att man spårar ur, tappar förståndet och dricker en öl till. Och en till, ytterligare en och så vidare.
Det hela ledde till en fruktansvärt bra fredagskväll fylld av skratt, glädje och haderajan.

Dagen idag har därmed varit en bakisdag, ovanligt bra bakisdag, men ändå en bakisdag.
För att råda bot på det öppnar jag mig en pilsner, sätter mig i soffan och inväntar ett knippe goda vänner som i berusande anda snart trillar in för att skåla och skråla bort solskenskvällen!

Med andra ord har jag en riktigt fin helg.