Sömnlös, smärtfri och förväntansfull.
Är det inte ironiskt att när jag för första gången på flera dagar är smärtfri vid läggdags, är jag alldeles för pigg för att kunna somna?
Jag har oroat mig fram till idag för hur jag ska orka med morgondagen med all smärta och jag hade ont tidigare idag men det försvann framåt kvällen.
Jag skyllde allt på min jobbarkompis Tommy, eftersom jag inte träffat honom på alla dessa dagar när jag har haft ont och när han väl dyker upp så försvinner smärtan!
Dock fick han mig att skratta så mycket ett tag att jag var tvungen att gå och sätta mig för det högg så illa i bröstkorgen men det var bara att lugna ner sig så blev det bra igen.
Han konstaterade dock att jag aldrig är nöjd.
För ena stunden säger jag "Jag är uttråkad, roa mig!" och i andra stunden "men du får inte göra så jag skrattar så mycket, det gör för ont ju!".
Aldrig nöjd!
Det finns en sak som kan göra mig nöjd och det vore att möjligheten att skratta så mycket utan att känna det minsta obehag.
Det är nog sant att den som är sjuk önskar inget hellre än att bli frisk. Men jag önskar också att jag med säkerhet visste vad det var för fel på mig.
Jag tjatar om det, jag vet. Men det är för att det rör sig i mitt huvud hela tiden, det där grubblandet och ältandet.
Men en sak är säker: när jag väl blir helt bra igen ska jag njuta så mycket av livet som jag bara kan!
Jag har oroat mig fram till idag för hur jag ska orka med morgondagen med all smärta och jag hade ont tidigare idag men det försvann framåt kvällen.
Jag skyllde allt på min jobbarkompis Tommy, eftersom jag inte träffat honom på alla dessa dagar när jag har haft ont och när han väl dyker upp så försvinner smärtan!
Dock fick han mig att skratta så mycket ett tag att jag var tvungen att gå och sätta mig för det högg så illa i bröstkorgen men det var bara att lugna ner sig så blev det bra igen.
Han konstaterade dock att jag aldrig är nöjd.
För ena stunden säger jag "Jag är uttråkad, roa mig!" och i andra stunden "men du får inte göra så jag skrattar så mycket, det gör för ont ju!".
Aldrig nöjd!
Det finns en sak som kan göra mig nöjd och det vore att möjligheten att skratta så mycket utan att känna det minsta obehag.
Det är nog sant att den som är sjuk önskar inget hellre än att bli frisk. Men jag önskar också att jag med säkerhet visste vad det var för fel på mig.
Jag tjatar om det, jag vet. Men det är för att det rör sig i mitt huvud hela tiden, det där grubblandet och ältandet.
Men en sak är säker: när jag väl blir helt bra igen ska jag njuta så mycket av livet som jag bara kan!
Fjortisjaget i en Manowarlåt.
Jag har börjat våndas inför onsdagskvällens bravader.
En Heavy Metal-kväll vankas i Göteborg där Manowar, tidernas töntigaste och roligaste heavy metalband spelar.
Grejen är den att jag gillar Manowar för att jag tycker dem är roliga. Jag fnissar lite åt deras texter om Warriors, Steel och Metal och trallar glatt med i låtarna.
För mig är Manowar lite som Magnus Uggla är för gemene man.
Det är lätt att sjunga med och man blir glad!
Det som får mig att våndas är dock att det faktiskt finns folk därute som är fullkomligt seriösa Manowarälskare.
Dem kommer stå där i sina hockeyfrillor eller långa tunna hårslingor, med nitarmand lika breda som min tröjärm, och skinnrockar som får dem att sträcka på ryggen så mycket dem kan.
Det är iallafall bilden jag målar upp i min skalle. Kanske finns där bara vanliga hårdrockstyper som är som jag och mina vänner...
Spännande ska det bli iallafall, men mest ser jag fram emot några dagar i Göteborg.
Frågan är bara: Ska jag dra fram skinnrocken ur dess dammiga vrå och låta den se dagens ljus för första gången på flera år? Dagen till ära, för fjortisjagets skull?
Känns inte som den kommer användas imorgon, men jag ska iallafall fundera på det.
För fjortisjagets skull.
Courage. En av de låtarna som jag lyssnade mycket på när jag var 14-15 år. Så många minnen. Vinterminnen.
En Heavy Metal-kväll vankas i Göteborg där Manowar, tidernas töntigaste och roligaste heavy metalband spelar.
Grejen är den att jag gillar Manowar för att jag tycker dem är roliga. Jag fnissar lite åt deras texter om Warriors, Steel och Metal och trallar glatt med i låtarna.
För mig är Manowar lite som Magnus Uggla är för gemene man.
Det är lätt att sjunga med och man blir glad!
Det som får mig att våndas är dock att det faktiskt finns folk därute som är fullkomligt seriösa Manowarälskare.
Dem kommer stå där i sina hockeyfrillor eller långa tunna hårslingor, med nitarmand lika breda som min tröjärm, och skinnrockar som får dem att sträcka på ryggen så mycket dem kan.
Det är iallafall bilden jag målar upp i min skalle. Kanske finns där bara vanliga hårdrockstyper som är som jag och mina vänner...
Spännande ska det bli iallafall, men mest ser jag fram emot några dagar i Göteborg.
Frågan är bara: Ska jag dra fram skinnrocken ur dess dammiga vrå och låta den se dagens ljus för första gången på flera år? Dagen till ära, för fjortisjagets skull?
Känns inte som den kommer användas imorgon, men jag ska iallafall fundera på det.
För fjortisjagets skull.
Courage. En av de låtarna som jag lyssnade mycket på när jag var 14-15 år. Så många minnen. Vinterminnen.
Facebookskador och nattmusik
Jag fick följande kommentar på föregående inlägg:
Betyder det att jag är facebookskadad?
Apropå facebookskada så är jag egentligen för trött för att surfa på facebook, men har för ont för att somna så jag ligger vid datorn tills jag känner att jag kan försöka.
Men att vara inne på facebook när man egentligen är för trött är ganska dumt ibland. Speciellt när man är en klumpboris som trycker fel överallt.
Nåväl. Resultatet av det är nog bara kul!
För övrigt har jag upplevt den långsammaste måndagskvällen i mitt liv.
Jag tror jag ska försöka avsluta den nu.
Gutenacht!
Eine kleine nachtmusik... Lite för upprymd, man tycker ju att den borde vara sövande. Som "moonlight sonata" eller nåt.
Men den är fin.
Doften av gråstank
Jag ligger i soffan och ser The Pacific, med Fredman liggandes tätt intill där han njuter av att jag kliar hans mage.
Han spinner och gäspar ofta och vid varje gäsp ryggar jag tillbaka av hans dåliga andedräkt.
Fruktansvärd. Bara fruktansvärd.
Det finns ingen som har så hemsk andedräkt som Fredman.
Jag uschar över den men inser efter en stund att jag på något sätt älskar den där stanken som kommer när han gäspar.
Det luktar tryggt, det luktar grått, det luktar Fredman.
Hade jag förlorat Fredman så vet jag att jag hade saknat den lukten något så fruktansvärt.
Det är en sak som är bra med att se serier som The Pacific.
Man älskar ännu lite till det som är tryggt och kärleksfullt i vardagen.
Han spinner och gäspar ofta och vid varje gäsp ryggar jag tillbaka av hans dåliga andedräkt.
Fruktansvärd. Bara fruktansvärd.
Det finns ingen som har så hemsk andedräkt som Fredman.
Jag uschar över den men inser efter en stund att jag på något sätt älskar den där stanken som kommer när han gäspar.
Det luktar tryggt, det luktar grått, det luktar Fredman.
Hade jag förlorat Fredman så vet jag att jag hade saknat den lukten något så fruktansvärt.
Det är en sak som är bra med att se serier som The Pacific.
Man älskar ännu lite till det som är tryggt och kärleksfullt i vardagen.
Kära dagbok...
Söndagskväll med snöfall och Thåström i högtalarna.
Bra avslut på en väldigt bra dag.
Jag steg upp redan vid sju imorse. Jag vaknade och kunde inte somna om och beslöt mig för att påbörja dagen tidigt.
Dock blev det en tupplur efter att en kompis varit förbi på förmiddagskaffe så att jag var pigg till nästa som kom på en kopp eftermiddagste.
Men det eftersträvas att ta det så lugnt som möjligt. Frustrerande nog känns det inte som att sprutorna hjälpt, något som oroar mig för det visar mer och mer tecken på att problemet ligger djupare i bröstkorgen och inte i revbenen.
Varje läkare säger olika saker och rör till det i mitt huvud och själv går jag och funderar och försöker komma på hur jag ska göra för att bli frisk.
Ett halvår. Det har gått ett halvår nu och jag är trött på det.
Men snart så ska jag få säkra svar säger dem. Snart så.
Jag försöker ändå njuta av min söndagskväll med hjälp av fin musik.
Snart blir det ett par avsnitt av The Pacific igen. Beroendeframkallande serie.
Bra avslut på en väldigt bra dag.
Jag steg upp redan vid sju imorse. Jag vaknade och kunde inte somna om och beslöt mig för att påbörja dagen tidigt.
Dock blev det en tupplur efter att en kompis varit förbi på förmiddagskaffe så att jag var pigg till nästa som kom på en kopp eftermiddagste.
Men det eftersträvas att ta det så lugnt som möjligt. Frustrerande nog känns det inte som att sprutorna hjälpt, något som oroar mig för det visar mer och mer tecken på att problemet ligger djupare i bröstkorgen och inte i revbenen.
Varje läkare säger olika saker och rör till det i mitt huvud och själv går jag och funderar och försöker komma på hur jag ska göra för att bli frisk.
Ett halvår. Det har gått ett halvår nu och jag är trött på det.
Men snart så ska jag få säkra svar säger dem. Snart så.
Jag försöker ändå njuta av min söndagskväll med hjälp av fin musik.
Snart blir det ett par avsnitt av The Pacific igen. Beroendeframkallande serie.
By myself.
Kvällen har bestått av äkta soffmysanda med några avsnitt av The Pacific och nej, jag har inte haft alla lampor tända, rinnande vatten eller någon moppe brummandes. Till skillnad från många andra...
Jag är inte tillräckligt rolig för det.
Kvällen har spenderats ensam sånär som på katterna och konstant smsande.
Det var precis vad jag behövde ikväll. Att bara få vara själv en stund är underskattat!
Det är fint att vara själv utan att känna sig ensam.
Bästa låten just nu.
I let it fall, my heart
And as it fell, you rose to claim it
It was dark and I was over
Until you kissed my lips and you saved me
My hands, they were strong, but my knees were far too weak
To stand in your arms without falling to your feet
But there's a side to you that I never knew, never knew
All the things you'd say, they were never true, never true
And the games you'd play, you would always win, always win
But I set fire to the rain
Watched it pour as I touched your face
Well, it burned while I cried
'Cause I heard it screaming out your name, your name
When laying with you I could stay there
Close my eyes, feel you here forever
You and me together, nothing is better
'Cause there's a side to you that I never knew, never knew
All the things you'd say, they were never true, never true
And the games you'd play, you would always win, always win
But I set fire to the rain
Watched it pour as I touched your face
Well, it burned while I cried
'Cause I heard it screaming out your name, your name
I set fire to the rain
And I threw us into the flames
When we fell, something died
'Cause I knew that that was the last time, the last time
Sometimes I wake up by the door
That heart you caught must be waiting for you
Even now when we're already over
I can't help myself from looking for you
I set fire to the rain
Watched it pour as I touch your face
Well, it burned while I cried
'Cause I heard it screaming out your name, your name
I set fire to the rain
And I threw us into the flames
When we fell, something died
'Cause I knew that that was the last time, the last time, oh
Oh, no
Let it burn,
And as it fell, you rose to claim it
It was dark and I was over
Until you kissed my lips and you saved me
My hands, they were strong, but my knees were far too weak
To stand in your arms without falling to your feet
But there's a side to you that I never knew, never knew
All the things you'd say, they were never true, never true
And the games you'd play, you would always win, always win
But I set fire to the rain
Watched it pour as I touched your face
Well, it burned while I cried
'Cause I heard it screaming out your name, your name
When laying with you I could stay there
Close my eyes, feel you here forever
You and me together, nothing is better
'Cause there's a side to you that I never knew, never knew
All the things you'd say, they were never true, never true
And the games you'd play, you would always win, always win
But I set fire to the rain
Watched it pour as I touched your face
Well, it burned while I cried
'Cause I heard it screaming out your name, your name
I set fire to the rain
And I threw us into the flames
When we fell, something died
'Cause I knew that that was the last time, the last time
Sometimes I wake up by the door
That heart you caught must be waiting for you
Even now when we're already over
I can't help myself from looking for you
I set fire to the rain
Watched it pour as I touch your face
Well, it burned while I cried
'Cause I heard it screaming out your name, your name
I set fire to the rain
And I threw us into the flames
When we fell, something died
'Cause I knew that that was the last time, the last time, oh
Oh, no
Let it burn,
Nä, jag är inte bitter
Det borde finnas en lag som förbjuder folk från att väsnas innan klockan nio på morgonen!
Att en gubbe sätter igång och blåser rent trottoaren halv åtta, precis utanför mitt sovrumsfönster borde vara straffbart.
Jag har sovit fruktansvärt dåligt de senaste två nätterna på grund av smärtan och ömheten i bröstet så ville verkligen få slumra fram till nio.
Det är dock sådär lagom typiskt att när jag väl ger upp mina försök att sova, tar mig upp ur sängen och tar mig den livsnödvändiga första koppen kaffe, ja då slutar gubben väsnas där nere.
Bitter? Jag?
Jag är väl ändå aldrig bitter!?
Att en gubbe sätter igång och blåser rent trottoaren halv åtta, precis utanför mitt sovrumsfönster borde vara straffbart.
Jag har sovit fruktansvärt dåligt de senaste två nätterna på grund av smärtan och ömheten i bröstet så ville verkligen få slumra fram till nio.
Det är dock sådär lagom typiskt att när jag väl ger upp mina försök att sova, tar mig upp ur sängen och tar mig den livsnödvändiga första koppen kaffe, ja då slutar gubben väsnas där nere.
Bitter? Jag?
Jag är väl ändå aldrig bitter!?
En god våffeldag!
"Våffelrecept" - Bild tagen från Brandonkralik.com
Klockan har passerat midnatt och det betyder att det har blivit våffeldagen.
En alldeles fantastisk ursäkt till att gotta sig i onyttiga och goda våfflor!
Inne i mig känner jag en innerligg längtan att fira dagen genom att köpa tavlan som syns på bilden ovan, (den är tillochmed mycket finare i verkligheten) men jag har nog inte råd.
Dock ska jag åka till Brandon imorgon för en dag full av konst, modellande, prat och allmänt kompishäng!
Det är precis vad jag behöver just nu, så nu ska jag sova så jag orkar stiga upp tidigt imorgon!
God våffeldag på er!
Nödslakt? Hope not!
Snart är det dags att fara in till Eksjös smärtmottagning igen.
Jag är jättenervös.
Fröken Boris har blivit skraj för sprutor på gamla dar...
Men jag hoppas att det hjälper lite mer denna gången iallafall!
Håll tummarna för att det inte slutar med nödslakt!
Jag är jättenervös.
Fröken Boris har blivit skraj för sprutor på gamla dar...
Men jag hoppas att det hjälper lite mer denna gången iallafall!
Håll tummarna för att det inte slutar med nödslakt!
Vill ha Vill ha Vill ha
Holländskt, nej - nederländskt babbel.
Holland är ett konstigt land.
Eller är det Nederländerna som är ett konstigt land?
För ett par dagar sedan sade jag till mammi att jag tänker åka till Amsterdam i vår.
Jag har lovat mig själv att besöka en huvudstad varje vår och att detta året skulle vara Amsterdams år.
Min käre mor började då skratta och sade till mig att Amsterdam inte är någon huvudstad, "det är Haag som är huvudstaden i Holland". Eller var det Nederländerna?
Nåväl, jag kände mig dum eftersom jag av någon anledning fått för mig att Amsterdam och Haag satt ihop, lite som Huskvarna och Jönköping, fast tightare.
Jag hade inte längre en lika bra ursäkt för att bege mig till Amsterdam och även om jag hade haft det så funderar jag på om jag verkligen skulle orka med en sådan tripp som jag planerat med tanke på min sjukdom.
I vilket fall som helst så pratade jag nyss i telefon med min mamma igen och sade då att en kär vän igår sagt att Belgien var en del av Nederländerna, precis som Holland var en del av Nederländerna, något som jag tyckte lät helt befängt eftersom Belgien (mig veterligen) är ett helt eget land.
Mammi höll med mig och sade att Belgien har en kung och att Holland, nej, Nederländerna har en drottning. Något jag redan räknat ut eftersom jag vill åka ner för att fira vad de kallar Queensday.
Eftersom mammi inte kunde komma på namnet på drottningen så googlade hon Nederländerna och upptäckte då att Amsterdam faktiskt är huvudstaden där. Haag är bara regeringens säte.
Därav mitt eget missförstånd över att de två städerna skulle sitta ihop på något sätt.
Det är bara en liten del av vad som är konstigt med Nederländerna, för det är ju väldigt ovanligt att man har en huvudstad där inget annat än droger, turism och lösaktiga skyltfönster regerar.
När jag tänker efter så har jag sällan stött på något holländskt som jag inte tyckt var galet.
En annan sak med Holland är språket. Det är som ett fyllespråk man hittar på när man försöker prata svenska, engelska och tyska samtidigt.
Det påminner mig om en youtubevideo jag lade upp i bloggen i somras.
En låt jag brukar sjunga varje gång jag umgås med Lille John, fast på holländska.
Den videon kanske snarare är ett bevis på min dåliga humor än att Holland är konstigt.
Jag tycker språket bara låter roligt och fnittrar lite åt det.
Konstigt ja. En annan sak som är konstigt är att man kallar landet Holland när det heter Nederländerna. Det vore ju egentligen som att kalla Danmark för Jylland. Eller?
Eller är det Nederländerna som är ett konstigt land?
För ett par dagar sedan sade jag till mammi att jag tänker åka till Amsterdam i vår.
Jag har lovat mig själv att besöka en huvudstad varje vår och att detta året skulle vara Amsterdams år.
Min käre mor började då skratta och sade till mig att Amsterdam inte är någon huvudstad, "det är Haag som är huvudstaden i Holland". Eller var det Nederländerna?
Nåväl, jag kände mig dum eftersom jag av någon anledning fått för mig att Amsterdam och Haag satt ihop, lite som Huskvarna och Jönköping, fast tightare.
Jag hade inte längre en lika bra ursäkt för att bege mig till Amsterdam och även om jag hade haft det så funderar jag på om jag verkligen skulle orka med en sådan tripp som jag planerat med tanke på min sjukdom.
I vilket fall som helst så pratade jag nyss i telefon med min mamma igen och sade då att en kär vän igår sagt att Belgien var en del av Nederländerna, precis som Holland var en del av Nederländerna, något som jag tyckte lät helt befängt eftersom Belgien (mig veterligen) är ett helt eget land.
Mammi höll med mig och sade att Belgien har en kung och att Holland, nej, Nederländerna har en drottning. Något jag redan räknat ut eftersom jag vill åka ner för att fira vad de kallar Queensday.
Eftersom mammi inte kunde komma på namnet på drottningen så googlade hon Nederländerna och upptäckte då att Amsterdam faktiskt är huvudstaden där. Haag är bara regeringens säte.
Därav mitt eget missförstånd över att de två städerna skulle sitta ihop på något sätt.
Det är bara en liten del av vad som är konstigt med Nederländerna, för det är ju väldigt ovanligt att man har en huvudstad där inget annat än droger, turism och lösaktiga skyltfönster regerar.
När jag tänker efter så har jag sällan stött på något holländskt som jag inte tyckt var galet.
En annan sak med Holland är språket. Det är som ett fyllespråk man hittar på när man försöker prata svenska, engelska och tyska samtidigt.
Det påminner mig om en youtubevideo jag lade upp i bloggen i somras.
En låt jag brukar sjunga varje gång jag umgås med Lille John, fast på holländska.
Den videon kanske snarare är ett bevis på min dåliga humor än att Holland är konstigt.
Jag tycker språket bara låter roligt och fnittrar lite åt det.
Konstigt ja. En annan sak som är konstigt är att man kallar landet Holland när det heter Nederländerna. Det vore ju egentligen som att kalla Danmark för Jylland. Eller?
Folkölskväll och loppisdag.
Igår befann jag mig i valet och kvalet över huruvida jag skulle bege mig till Zabina för socialisering och alkohol eller stanna hemma.
Jag bestämde mig för att sitta hemma, jag var trots allt väldigt trött, men ungefär en kvart efter jag tagit det beslutet blev jag rastlös, slängde på mig mina svarta jeans och begav mig dit iallafall.
Det resulterade i en mycket trevlig kväll, mycket prat, sång och folköl.
Idag känns det inte att man höll sig till folkölen igår, jag tror det är sömnbristen som gör sig påmind.
Dock trotsade jag det och sprang ner till Ida och Zabina som stod och sålde grejer på ett loppisarrangemang på Hotell Högland. Jag hade ju trots allt lovat att hjälpa till, dessutom behövde jag tänka på annat.
Nog fick jag annat att tänka på och trevligt hade jag trots koffeinbristen i min arma kropp så det var bara bra.
Dessutom kunde jag ju inte låta bli att fynda lite, såsom jag alltid gör på loppis och bland annat kom jag hem med en ny liten spegel som kommer göra sig perfekt på min svarta byrå!
Fröken Boris gillar fynd. Nu blir det en lugn solskenspromenad innan jag tar tag i mitt såkallade liv!
Jag bestämde mig för att sitta hemma, jag var trots allt väldigt trött, men ungefär en kvart efter jag tagit det beslutet blev jag rastlös, slängde på mig mina svarta jeans och begav mig dit iallafall.
Det resulterade i en mycket trevlig kväll, mycket prat, sång och folköl.
Idag känns det inte att man höll sig till folkölen igår, jag tror det är sömnbristen som gör sig påmind.
Dock trotsade jag det och sprang ner till Ida och Zabina som stod och sålde grejer på ett loppisarrangemang på Hotell Högland. Jag hade ju trots allt lovat att hjälpa till, dessutom behövde jag tänka på annat.
Nog fick jag annat att tänka på och trevligt hade jag trots koffeinbristen i min arma kropp så det var bara bra.
Dessutom kunde jag ju inte låta bli att fynda lite, såsom jag alltid gör på loppis och bland annat kom jag hem med en ny liten spegel som kommer göra sig perfekt på min svarta byrå!
Fröken Boris gillar fynd. Nu blir det en lugn solskenspromenad innan jag tar tag i mitt såkallade liv!
Kalldusch och mp3
Efter en alldeles för tidig morgon och några timmars jobb ansåg jag mig vara välförtjänt av en lång, het dusch.
Inte så mycket begärt kan man tycka.
Dock upptäckte jag till min förtret att det var omöjligt att få fram varmvatten så det blev en snabb kalldusch istället.
Enda fördelen med det är att man inte fryser lika mycket när man stiger ur duschen, i övrigt är det bara jobbigt utan varmvatten.
Jag tröstar mig med lite coca-cola, något som jag befarar att jag blivit beroende av igen, och jobbar på att överrösta grannens discopop med Sonata Arctica.
Fick för övrigt ett tips i en kommentar i föregående inlägg om att man kan lägga in egna mp3filer i sin spotifyplaylist så nu ska jag ta reda på hur och göra det.
Jag är så dålig på sånt där så det hade jag inte en aning om!
Tack för tipset grabben!
Inte så mycket begärt kan man tycka.
Dock upptäckte jag till min förtret att det var omöjligt att få fram varmvatten så det blev en snabb kalldusch istället.
Enda fördelen med det är att man inte fryser lika mycket när man stiger ur duschen, i övrigt är det bara jobbigt utan varmvatten.
Jag tröstar mig med lite coca-cola, något som jag befarar att jag blivit beroende av igen, och jobbar på att överrösta grannens discopop med Sonata Arctica.
Fick för övrigt ett tips i en kommentar i föregående inlägg om att man kan lägga in egna mp3filer i sin spotifyplaylist så nu ska jag ta reda på hur och göra det.
Jag är så dålig på sånt där så det hade jag inte en aning om!
Tack för tipset grabben!
Fröken Boris + Spotify = sant.
Jag älskar Spotify. Fullkomligt älskar.
Inte nog med att all möjlig tänkbar musik som kan dyka upp i skallen finns ett par tangenttryck ifrån mig, Spotify låter mig hitta snarlika artister och påminner mig om artister som jag lyssnade på förr men som jag sedan, av någon oförklarlig anledning, lagt på hyllan och glömt bort.
Det påminner mig om ett nerladdningsprogram som jag använde som tonåring. DC++.
Jag har aldrig varit bra på sådana grejer och jag förstår inte idag hur jag klarade av att använda DC++, det var kanske inte så svårt, jag minns inte.
Men genom DC++ hittade jag många band som banade vägen för mig som tonåring.
Ofta blev det av en slump, jag letade efter en låt och tryckte in ett ord och många andra artister dök upp och jag klickade hem lite av varje.
Jag minns inte dem dåliga, jag minns bara dem bra.
Som ett album jag fick hem som heter "Dark Ballads and Underground Rock".
Ett favoritalbum än idag.
Likaså "The Synthethic Music Collection."
Det var så jag upptäckte töntsynthbandet Blutengel.
Blutengel är samma för synthen som Manowar är för heavy metal.
Överdrivet, småfånigt och trallvänligt. Låtarna sätter sig.
Det är ett sånt band som man från början tror gör parodi på en genre ända tills man inser att dem faktiskt är seriösa.
På samma sätt fortsätter jag att upptäcka musik, eller återupptäcka gamla marker med mitt älskade spotify!
Dock finns inte allt på Spotify.
Rammstein och Tool finns till exempel inte och min favoritlåt med Das Ich lyser med sin frånvaro, något som jag ibland kan sakna i mina playlists.
Men så ser jag på Spotify som jag ser på människor.
Älska lite mer för skavankerna, just det där att det finns skavanker får mig att än mer gilla det som är bra.
Bara en sån sak som att jag kan studsa från min favoritkompositör Tchaikovsky till fantastiska Bauhaus förgyller dagen lite extra.
Inte nog med att all möjlig tänkbar musik som kan dyka upp i skallen finns ett par tangenttryck ifrån mig, Spotify låter mig hitta snarlika artister och påminner mig om artister som jag lyssnade på förr men som jag sedan, av någon oförklarlig anledning, lagt på hyllan och glömt bort.
Det påminner mig om ett nerladdningsprogram som jag använde som tonåring. DC++.
Jag har aldrig varit bra på sådana grejer och jag förstår inte idag hur jag klarade av att använda DC++, det var kanske inte så svårt, jag minns inte.
Men genom DC++ hittade jag många band som banade vägen för mig som tonåring.
Ofta blev det av en slump, jag letade efter en låt och tryckte in ett ord och många andra artister dök upp och jag klickade hem lite av varje.
Jag minns inte dem dåliga, jag minns bara dem bra.
Som ett album jag fick hem som heter "Dark Ballads and Underground Rock".
Ett favoritalbum än idag.
Likaså "The Synthethic Music Collection."
Det var så jag upptäckte töntsynthbandet Blutengel.
Blutengel är samma för synthen som Manowar är för heavy metal.
Överdrivet, småfånigt och trallvänligt. Låtarna sätter sig.
Det är ett sånt band som man från början tror gör parodi på en genre ända tills man inser att dem faktiskt är seriösa.
På samma sätt fortsätter jag att upptäcka musik, eller återupptäcka gamla marker med mitt älskade spotify!
Dock finns inte allt på Spotify.
Rammstein och Tool finns till exempel inte och min favoritlåt med Das Ich lyser med sin frånvaro, något som jag ibland kan sakna i mina playlists.
Men så ser jag på Spotify som jag ser på människor.
Älska lite mer för skavankerna, just det där att det finns skavanker får mig att än mer gilla det som är bra.
Bara en sån sak som att jag kan studsa från min favoritkompositör Tchaikovsky till fantastiska Bauhaus förgyller dagen lite extra.
En fest att minnas.
Idag har jag varit bra mycket bakfullare än jag brukar bli.
Kan vara så att det beror på sambucan, men det faktum att jag varit sjuk tidigare i veckan har nog bidragit en del.
Det var iallafall totalt värt bakfyllan, festen var fantastisk och att träffa alla gamla vänner igen var det bästa!
Det är konstigt hur man kan splittras, gå åt olika håll och leva helt olika liv men ändå funka ihop som om ingen tid har gått.
Det var precis som det var förr.
Ett par bilder på oss som spenderade nästintill varje dag ihop förr. Micke, Charlie, jag och Jonas.
Nu planerar jag ligga i sängen med datorn en stund innan jag somnar.
Tidigt i säng för fröken Boris, men efter en helg som denna kan det behövas.
Kan vara så att det beror på sambucan, men det faktum att jag varit sjuk tidigare i veckan har nog bidragit en del.
Det var iallafall totalt värt bakfyllan, festen var fantastisk och att träffa alla gamla vänner igen var det bästa!Det är konstigt hur man kan splittras, gå åt olika håll och leva helt olika liv men ändå funka ihop som om ingen tid har gått.
Det var precis som det var förr.
Ett par bilder på oss som spenderade nästintill varje dag ihop förr. Micke, Charlie, jag och Jonas.Nu planerar jag ligga i sängen med datorn en stund innan jag somnar.
Tidigt i säng för fröken Boris, men efter en helg som denna kan det behövas.
Stora bakfylledagen.
Idag är det stora bakfylledagen.
Jag skyller allt på sambucan.
Jag firar bakfylledagen med en skål vaniljglass dränkt i oboypulver, en burk cocacola och ett par timmars Heroes of might and magic 3 i soffan.
Hmm..
Det är inte konstigt att byxorna blivit mindre.
Jag skyller allt på sambucan.
Jag firar bakfylledagen med en skål vaniljglass dränkt i oboypulver, en burk cocacola och ett par timmars Heroes of might and magic 3 i soffan.
Hmm..
Det är inte konstigt att byxorna blivit mindre.
Migrän och 30årsfest!
Efter en fredagskväll som innehöll en övernattande mammi, en tacopaj och På spåret vaknar jag idag upp till en lördag som bara kan bli bättre än den börjat.
Jag fick stiga upp alldeles för tidigt eftersom mammi skulle med ett tidigt tåg.
Jag konstaterade ganska snabbt att jag hade fått mensvärken från fanders och lade mig i sängen igen när hon åkt, i ett försök att utplåna den migrän som tär på mig.
Dock har jag inte blivit av med den helt men har ändå tvingat upp mig och tagit en lång kall dusch i ett mörkt badrum, något som hjälpte en hel del.
Nu måste jag smeta på mig ansiktet, dra på mig strumpbyxor och förbereda inför färden mot Växjö och Mikaels 30årsfest.
Jag ska träffa vänner jag inte träffat på åratal, flera av dem var mina bästa vänner som tonåring.
Sen spriddes vi för vinden men idag möts vi alla igen!
Det kommer bli så fruktansvärt kul, jag bara hoppas att jag lyckas övervinna skallebanket.
En kopp kaffe till, sen så kanske även jag kan bli människa igen!
Jag fick stiga upp alldeles för tidigt eftersom mammi skulle med ett tidigt tåg.
Jag konstaterade ganska snabbt att jag hade fått mensvärken från fanders och lade mig i sängen igen när hon åkt, i ett försök att utplåna den migrän som tär på mig.
Dock har jag inte blivit av med den helt men har ändå tvingat upp mig och tagit en lång kall dusch i ett mörkt badrum, något som hjälpte en hel del.
Nu måste jag smeta på mig ansiktet, dra på mig strumpbyxor och förbereda inför färden mot Växjö och Mikaels 30årsfest.
Jag ska träffa vänner jag inte träffat på åratal, flera av dem var mina bästa vänner som tonåring.
Sen spriddes vi för vinden men idag möts vi alla igen!
Det kommer bli så fruktansvärt kul, jag bara hoppas att jag lyckas övervinna skallebanket.
En kopp kaffe till, sen så kanske även jag kan bli människa igen!
Dansbandsmorgon.
Efter att legat vaken, störd av grannens dansbandsgung i över en timme bestämde jag mig vid halv nio för att stiga upp.
Först steg jag faktiskt upp för att hämta in stereon till sovrummet och fläska på Rammstein på hög volym. Bara för att trotsa mot grannens dansbandsgung.
Men just då stängde han av och gick hemifrån så istället satte jag mig i soffan med en kopp kaffe för att avnjuta lite Nine Inch Nails.
Dock enbart på mänsklig morgonvolym av hänsyn till min andra grannes sovmorgon eftersom jag vet att han varit ute i fält och förmodligen därmed är trött men däremot inte vet hur mycket han vill sova.
Idag mår jag mycket bättre än igår. Det är som att vakna upp i en ny kropp. Just nu har jag inte ens ont i bröstkorgen, den har annars plågat mig intill förbannelse de två senaste dagarna, förmodligen för att jag inte haft några krafter kvar efter magsjukan.
Men jag vet att så fort jag börjar röra mig för mycket, såsom att dra på mig andra kläder än min pyjamas eller ta tag i dagens måsten så kommer den säga ifrån, åtminstone lite.
Så därför är jag tacksam mot min dansbandsgranne, för tack vara honom kan jag nu sitta och ta mitt morgonkaffe i lugnan ro och låta min morgontablett verka innan jag sätter igång.
Trots dansbandsmorgon, känns det som att det är en bra dag som gryr.
Först steg jag faktiskt upp för att hämta in stereon till sovrummet och fläska på Rammstein på hög volym. Bara för att trotsa mot grannens dansbandsgung.
Men just då stängde han av och gick hemifrån så istället satte jag mig i soffan med en kopp kaffe för att avnjuta lite Nine Inch Nails.
Dock enbart på mänsklig morgonvolym av hänsyn till min andra grannes sovmorgon eftersom jag vet att han varit ute i fält och förmodligen därmed är trött men däremot inte vet hur mycket han vill sova.
Idag mår jag mycket bättre än igår. Det är som att vakna upp i en ny kropp. Just nu har jag inte ens ont i bröstkorgen, den har annars plågat mig intill förbannelse de två senaste dagarna, förmodligen för att jag inte haft några krafter kvar efter magsjukan.
Men jag vet att så fort jag börjar röra mig för mycket, såsom att dra på mig andra kläder än min pyjamas eller ta tag i dagens måsten så kommer den säga ifrån, åtminstone lite.
Så därför är jag tacksam mot min dansbandsgranne, för tack vara honom kan jag nu sitta och ta mitt morgonkaffe i lugnan ro och låta min morgontablett verka innan jag sätter igång.
Trots dansbandsmorgon, känns det som att det är en bra dag som gryr.
# 16: det här får mig att gråta
Jag är en sådan där typisk tjej som har lätt för att gråta.
Jag är väldigt emotionell och har aldrig varit bra på att dölja hur jag känner eller mår.
Pokerface noll.
Jag gråter:
Jag sparar på mina tårar för de går åt ändå.
Jag är väldigt emotionell och har aldrig varit bra på att dölja hur jag känner eller mår.
Pokerface noll.
Jag gråter:
- ibland när jag skrattar så mycket att det kommer tårar.
- när något gör mig sådär oerhört glad och berörd.
- när jag ser musikvideon till Phoebe Buffays "Smelly Cat" (de är elaka mot katten).
- när jag får alldeles för ont i bröstkorgen.
- när jag hör om något hemskt som ett djur råkat ut för.
- ibland när jag blir riktigt förbannad.
- när jag slår i tån sådär fruktansvärt hårt i en tröskel/ett bordsben/en ångvält.
- alltid i slutet av filmen Moulin Rouge.
Jag sparar på mina tårar för de går åt ändå.
Håkan och Görkbörken
Jag har väldigt dålig koll på vad som händer ute i världen, framförallt när det kommer till politik.
Varför? Jag har helt enkelt inte tillräckligt stort intresse.
Trots det kan jag inte låta bli att förtjusas över att Håkan Juholt blivit tillfrågad för posten som partiledare för Socialdemokraterna.
Jag har ingen aning om vilken politik han för men han roar mig, se på honom bara!
Har någon någonsin sett så nöjd ut över en gurkburk? Någonsin?
Jag tycker om honom, dessutom har han ett hemligt vapen. Effektivt eller inte, de hemliga vapnen är alltid de bästa!
Dumt bara att han avslöjade det... För ja. Det är ju inte så hemligt längre. Nu är det bara ett vapen.
Bara en gurkburk.
Men jag tror att det någonstans bakom den där mustachen gömmer sig fler hemliga vapen!
Heja Juholt och gurkburken!
Snöfall.
Det är så fint när snön faller! Snöflingorna är enorma och yr runt i virvlar utanför fönstret.
På facebook ser jag statusrad efter statusrad med det oerhört originella budskapet att snön inte är välkommen, det skulle ju vara vår nu!
Men det är ju så mars är! Vår ena dagen, underbart snöfall andra dagen.
Jag älskar båda dagarna lika mycket, för nog för att det är så fruktansvärt härligt med vårsol, men få saker gör mig så sprudlande som ett vackert snöfall.
Det var precis vad jag behövde idag, även om jag måste ligga inne och blott se det genom fönstret.
Våren och sommaren kommer ju snart ändå, varför stressa dit, och varför klaga på det som finns nu när man istället kan njuta av det?
Snön är underskattad.
Dagen då vinterkräket vann.
Jag såg så många vänner falla offer, men jag själv gömde mig, höll mig undan och tänkte "Haha, mig får du minsann inte tag på!"
Urlakad, intill dödens krafter erkänner jag mig besegrad.
Vinterkräket fick tag på mig till slut.
Det har resulterat i en gårdag som jag inte tänker gå in på i närmare detalj, idag mår jag bättre men har inga krafter - bara feber.
Inte roligt, inte roligt alls.
Urlakad, intill dödens krafter erkänner jag mig besegrad.
Vinterkräket fick tag på mig till slut.
Det har resulterat i en gårdag som jag inte tänker gå in på i närmare detalj, idag mår jag bättre men har inga krafter - bara feber.
Inte roligt, inte roligt alls.
I berusande solsken...
Idag är det stora vårkänslordagen!
Jag är nog inte ensam om att älska att det är lite varmare och att solen bländar med värme.
Vanligtvis hatar jag när våren närmar sig för jag är på något konstigt sätt fäst vid vinterns kyla och mörker men jag börjar alltmer längta efter våren och värmen.
Dessutom är det äntligen lördag idag, jag har nyinköpt öl och ska snart göra mig fin och tåga in mot Jönköping!
Först ska jag till Boris och hänga på Råslätt, därefter blir det ner mot stan, möta Annika när hon slutat jobba och sen... Ja vad som blir sen, vart kvällen slutar och hur det kommer gå kan jag inte svara på nu.
Den som lever får se.
# 15: Det här får mig att må bättre
Mina vänner, lösviktsgodis, sagan om Isfolket, kaffe, tända ljus, dalande snöflingor, skoshopping, shopping i övrigt, cocacola, min mammi, bra musik, långa promenader, den 25e varje månad, kramar, långa varma duschstunder, choklad, historiska dokumentärer, blommor, mammas mat, solsken, öl, desperate housewives, en flirt, presenter, Movitz & Fredman, nytvättade lakan och säkert många andra saker!
Fröken Boris = Miranda Hobbes?
Ikväll känner jag mig lite som Miranda Hobbes i Sex and the City.
I en period använder hon choklad som substitut för män eftersom hon har så lite män i sitt liv just då.
Jag känner mig lite så ikväll när jag sitter med mina små ploppbitar, för inte nog med att det är choklad, utan de kommer med små budskap som kärlek, puss och kram.
I vanliga fall ska det finnas med ordet Lycka i påsen med men det fanns inga med det budskapet i min påse...
Why am I not surpriced?
Att koka ihop en stek
Idag kommer min kära mamma Boris förbi på middag innan hon far vidare till storebror Boris.
Jag slår då till på stort och bjuder mamsen på en fin stek. Porterstek närmare bestämt.
En sak som jag funderar på bara, varför heter den stek? Den steks ju inte. Den kokas ihop med diverse ingredienser. Borde heta "kok"... Eller nåt. "Porterkok"!
Det bästa är att inte all porter går åt så man har lite gott att hälla i sig medan man lagar maten.
Bra där fredag!
# 14: Det här upprör mig.
Praktexempel på vad som upprör Fröken Boris:
Jag vill ha tag i odjuret som behandlade hunden så illa, sparka på honom (med mina stålhättekängor) och binda fast honom vid en bil och sedan gasa så mycket jag kan.
Jag förstår inte djurplågeri. Jag kan/vill inte förstå att människor kan vara så onda att de gör djuren så illa.
Dessa stackars försvarslösa djur.
För en månad sedan började jag tillochmed gråta när en viss idiot sade att han sprutat vatten på en katt. Jag tyckte det var en sån hemsk handling.
Visst jag kan förstå att han inte vill ha den på sin trädgård och att spruta vatten på den är ju ett bra sätt att skrämma den (så länge man inte har för högt tryck) men att hälla vatten på en katt mitt i vintern när det är isande kallt ute?!
Nej djurplågeri kommer jag aldrig kunna förstå mig på och jag kommer alltid hata det.
Det finns nog inget som upprör mig mer.
Kylbalsam?
Behöver jag säga att jag vara trött när jag plockade upp varorna från ica?
The happiest creature on the planet.
Apropå det där med gråa katter så kommenterade Sulan ett tidigare inlägg med en länk:
Klicka på bilden för att komma till sidan.
Det gäller att ha en cheezburgare redo, utifall att Happycat dyker upp och vill ha en.
Finally thursday!
Äntligen torsdag.
Jag måste erkänna att jag igår hade den läskigaste onsdagen på länge.
Det gick för bra på jobbet. Allting flöt på som det skulle hela tiden, ingenting krånglade.
Jag är inte van vid det.
Efter halva kvällen (när jag första gången upptäckt hur bra det gick) gick jag som på nålar och väntade på en explosion, ett maskinhaveri utan dess like eller åtminstone något elfel någonstans.
Men ingenting hände.
Mattias sade att det nog blir desto värre idag istället men jag hoppas att min onsdag kompenserade för den oerhört jobbigt tisdagen (som jag hatade av hela mitt allt) och det faktum att en slang i måndags fick för sig att gå sönder.
Slangarna verkar tycka att det är kul att gå sönder under mitt skift och denna gången resulterade det att gul lack med högt tryck sprutades ut okontrollerbart på ställen där det definitivt inte skulle hamna gul lack.
Ett av dem ställena är mitt hår något som jag inbillar mig har gjort det än mer slitnare.
Det är skönt att det är torsdag, bara en kväll kvar innan jag inleder tre dagars frihet!
Jag har verkligen längtat efter denna helgen.
Men jag måste erkänna att det blir lite roligare att gå till jobbet när man har världens raraste produktionsledare.
Jag måste erkänna att jag igår hade den läskigaste onsdagen på länge.
Det gick för bra på jobbet. Allting flöt på som det skulle hela tiden, ingenting krånglade.
Jag är inte van vid det.
Efter halva kvällen (när jag första gången upptäckt hur bra det gick) gick jag som på nålar och väntade på en explosion, ett maskinhaveri utan dess like eller åtminstone något elfel någonstans.
Men ingenting hände.
Mattias sade att det nog blir desto värre idag istället men jag hoppas att min onsdag kompenserade för den oerhört jobbigt tisdagen (som jag hatade av hela mitt allt) och det faktum att en slang i måndags fick för sig att gå sönder.
Slangarna verkar tycka att det är kul att gå sönder under mitt skift och denna gången resulterade det att gul lack med högt tryck sprutades ut okontrollerbart på ställen där det definitivt inte skulle hamna gul lack.
Ett av dem ställena är mitt hår något som jag inbillar mig har gjort det än mer slitnare.
Det är skönt att det är torsdag, bara en kväll kvar innan jag inleder tre dagars frihet!
Jag har verkligen längtat efter denna helgen.
Men jag måste erkänna att det blir lite roligare att gå till jobbet när man har världens raraste produktionsledare.
Fröken Sören har alltid något galet upptåg på gång!
#13 Ett favoritplagg
Måste nog utse min svarta stickade bigsize tröja till mitt favoritplagg.
Jag köpte den för tre år sedan på HM.
Been loving it ever since.
