Fröken Boris

Det där med hundbajs kan ju diskuteras i oändlighet.
Går man med en hund i stan ska man plocka upp efter sig. Framför allt om hunden skiter på en trottoar eller intill en trottoar för ärligt talat - bajs är brunt.

Jag kan dock acceptera att man inte plockar upp efter sin hund i skogen, förutsatt att den hårige vännen inte placerar sitt bruna behag på en stig eller liknande.
Och ja, jag skulle kunna förlåta om hunden bajsar för femtonde gången och ägaren inte har fler bajspåsar för ibland kan hundar vara hopplösa vad jag förstått.
Men att det ligger brunhög efter brunhög med en meters mellanrum är inte okej. Det handlar inte om en engångsgrej då, det finns de som alltid försöker komma undan det där med hundbajsplockeriet och till er som aldrig lär er, till er som bara plockar upp bajset när någon ser på men annars smiter undan och låter korvarna ligga vill jag säga följande:

Må satan själv bajsa på er.
Kan man inte plocka upp efter sin hund så ska man inte ha hund. Eller så väljer man skogen.
Men att gå på en trottoar och låta skiten ligga kvar varje gång (jag vet att det finns någon i Runneryd som gör det för det är fruktansvärt korvigt längs den gatan) det är oacceptabelt.
Nej det är värre än oacceptabelt - åt helvete är vad det är!
Får jag veta vem du är din onde bajsspridare så ska jag hemsöka dig och bajsa på din kudde, din spis och din spegel så att varje gång du sover, äter eller ser dig själv blir påmind om vilken skit du är som inte ens orkar plocka upp lite bajs!