Fröken Boris

Varför ska det vara så svårt att hitta byxor för kurviga kvinnor?

Man hör ofta att idealet är kurvor och att det är mycket bättre och finare än raka plankor.
Men om det nu är sant varför görs bara kläder för raka kroppar eller ännu värre: äppelfigurer?
Jag älskar kjol och klänning och har det nästan jämnt och en av andledningarna är att det är så fruktansvärt svårt för mig att hitta byxor som sitter bra. Sitter de bra på rumpan är de alltid på tok förstora i midjan.
Det är ju då tur att det finns skärp men ibland funkar det inte med skärp heller, det är så fruktansvärt fult när det blir alldeles rynkigt av överflöd av tyg när skärpet dragits åt.
Därav köper jag nästan enbart byxor med extra låg midja, för desto lägre den är, desto mindre bekymmer får jag.

Nu sitter jag här i ett par byxor jag beställde för ett tag sen på postorder och de tycks vara gjorde för äppelfigur, ty de sitter bra på rumpan, men är vansinnigt stora på magen, så pass att det är "tygrynksrisknivå hög" på dem.
Varför är det alltid så?
Jag har aldrig upplevt ett par byxor som sitter någorlunda bra i midjan, förmodligen eftersom de byxor som skulle passa där inte går upp över rumpan.
Är det kurviga idealet en myt? Något man säger för att folk som inte är plankor ska må dåligt? För om det nu är så bra med kurviga kvinnor, kan det väl åtminstone finnas kläder för oss?

Jag kommer ihåg när jag började inse att det inte bara var så att jag bara hade en oproportiornerligt  fet röv (som jag hatade) utan det faktiskt var så att det var ganska fint att se ut så.
När jag första gången träffade Ida så sade hon: "Herregud vad kurvig du är!", något som jag inte tog som en komplimang utan snarare tänkte "Det är ju något man säger till feta när man inte vill säga att de är feta"
Så tänker jag fortfarande ibland men har de senaste tre åren börjat gilla kurvorna mer och mer och skulle aldrig byta bort min rumpa!
Faktum är att jag inte riktigt insett vilken markerande midja jag har förrän för en månad sen då jag såg en bild tagen på mig rakt bakifrån i bar överkropp.
Jag trodde knappt det var jag och blev lite till mig över att det var så fint.

Så det är inte så att jag vill ändra mina kurvor utan det enda jag vill är att även jag ska kunna äga ett par snygga byxor som sitter sådär fruktansvärt bra som jag har sett byxor sitta på andra.
Ska det vara så svårt?

Och nej. Jag är inte det minsta duktig på att sy om kläder, been there tried that.